Kakor för en bättre upplevelse

Vi använder s.k. enhetsidentifierare eller kakor (cookies) för att anpassa innehåll och annonser till dig som användare, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik för att bli ännu bättre. Vi använder cookies för marknadsföring, statistik och användarspecifika inställningar för att skapa en bättre upplevelse för dig. Här kan du både spara dina kakor och äta dem!

Anpassa kakor
Strikt nödvändiga cookies
Dessa cookies är nödvändiga för att ge dig tjänster som är tillgängliga via vår webbplats och för att du ska kunna använda vissa funktioner på vår webbplats.

Utan dessa cookies kan vi inte erbjuda dig vissa tjänster på vår webbplats.
Funktionscookies
Dessa cookies används för att ge dig en mer personlig upplevelse på vår webbplats och för att komma ihåg val du gör när du använder vår webbplats.

Vi kan till exempel använda funktionalitetscookies för att komma ihåg dina språkinställningar eller komma ihåg dina inloggningsuppgifter.
Spårningscookies
Dessa cookies används för att samla in information för att analysera trafiken till vår webbplats och hur besökare använder vår webbplats.

Till exempel kan dessa cookies spåra saker som hur länge du spenderar på webbplatsen eller de sidor du besöker, vilket hjälper oss att förstå hur vi kan förbättra vår webbplats för dig.

Informationen som samlas in genom dessa spårnings- och prestandacookies identifierar inte någon enskild besökare.
Inriktnings- och reklamcookies
Dessa cookies används för att visa reklam som sannolikt kommer att vara av intresse för dig baserat på dina surfvanor.

Dessa cookies, som serveras av våra innehålls- och/eller reklamleverantörer, kan kombinera information som de samlat in från vår webbplats med annan information som de självständigt har samlat in om din webbläsares aktiviteter över deras nätverk av webbplatser.

Om du väljer att ta bort eller inaktivera dessa inriktnings- eller reklamcookies kommer du fortfarande att se annonser men de kanske inte är relevanta för dig.

Cookies är små textfiler som kan användas av webbplatser för att göra en användares upplevelse mer effektiv.

Lagen säger att vi får lagra cookies på din enhet om de är absolut nödvändiga för att kunna använda den här webbplatsen. För alla andra ändamål krävs ditt medgivande.

Denna webbplats använder olika typer av cookies. Vissa cookies placeras ut av tredjepartstjänster som visas på våra sidor, exempelvis Youtube och Spotify.

Tillåt alla cookies
Tillåt valda

Offentliga verk utomhus

Konsten finns inte bara på museer – den omger oss i vår vardag! Här kan du utforska skulpturer, fasadmålningar och andra offentliga konstverk som präglar det offentliga rummet. Lär dig mer om konstnärerna, verken och den historia de bär med sig.

Vill du hellre läsa om verken i vår folder så kan du klicka här.

Sidan uppdateras med fler verk inom kort.

Lekkontoret, The Race, 2024
Lekkontoret, The Race, 2024

På Söderbrons norra fäste finns en färgstark muralmålning som tagits fram av en grupp barn i Falkenberg i samarbete med Lekkontoret, en designstudio som är baserad i Göteborg. Lekkontorets verksamhet leds av barnkulturdesignern Catherine Paterson (f. 1993), som i det här projektet arbetat tillsammans med kollegan Luke de Jager (f. 1990).

Barnens och Lekkontorets målning blir en pendang till det tidigare verk på Söderbron som utfördes av konstnären Finsta (se motstående sida) år 2023. Den nya målningen har finansierats genom ett generöst bidrag från Stiftelsen Falkenbergs sjömanshem och anspelar med sitt motiv av kappseglande barkbåtar på stadens marina historia – sedd genom barnaögon.

Per Kirkeby, murstensskulptur
Per Kirkeby, murstensskulptur

Med sin murstensskulptur har den danske konstnären Per Kirkeby (1938–2018) skapat en avskild plats, ett avgränsat torg som kan fyllas med aktiviteter eller ge plats för kontemplation. Solen på tegelstensmurarna skapar ett föränderligt spel av ljus och skuggor under dagens ljusa timmar. Från Sculptura 1997.

Lars Lindekrantz, Samverkan, 1994
Lars Lindekrantz, Samverkan, 1994

En ung pojke och flicka dansar till en kamrats flöjtspel. Tillsammans blir det en lyckad samverkan. Konstnären Lars Lindekrantz (1915–1994) arbetade i en lätt stiliserad stil.

Finsta, Tagger Pattern, 2022
Finsta, Tagger Pattern, 2022

Den mångsidige artisten Finsta (f. 1978) har blivit känd för sitt lekfulla och särpräglade bildspråk som han låter dyka upp i en rad olika sammanhang. Med graffitikulturen som utgångspunkt rör han sig mellan måleri, illustration, design, musik och animationer. I samband med utställningen Finsta – Take Over på Rian våren 2023 gjordes denna permanenta målning på Söderbrons fäste.

Nils Erik Nilsson, Konfirmanderna, 1956
Nils Erik Nilsson, Konfirmanderna, 1956

Söder om Laurentiikyrkan, med anor från 1300-talet, ligger parken och rosenträdgården mitt i Falkenbergs äldsta träbebyggelse. Konstnären Nils Erik Nilssons (1903–1982) gestaltning av tre unga flickor fångar, genom den fasta kompositionen och förenklade figurerna, allvaret i konfirmationsstunden.

Rudolf Schäfer, Svarta fönster, 1997
Rudolf Schäfer, Svarta fönster, 1997

De blankpolerade ytorna på de tre naturstenarna i svart diabas bildar, enligt konstnären, fönster mot det förflutna. Från Sculptura 1997.

Pål Svensson, Enhet 1 & 2, 1997
Pål Svensson, Enhet 1 & 2, 1997

Skulpturen Enhet 1 & 2 är utförd i hallandsgnejs och bygger på kontraster, en mörkare våt yta mot en ljusare torr. Tillsammans bildas en helhet av dessa motsatser. Från Sculptura 1997.

Bernard Andersson, Skattvårderskan, 1965
Bernard Andersson, Skattvårderskan, 1965

Vid Tullbrons fäste finns resterna av den medeltida borgen Falkenberg. Vid sidan om ruinen av borgen står en skulptur i brons och granit, Skattvårderskan, som skildrar legenden om Ätrajungfrun. Borgen anfölls flera gånger och förstördes helt 1434. Legenden berättar att slottsherrens syster gömde sig med skatterna i en underjordisk gång. En ande i form av en tupp vakar över skatterna och gör dem osynliga, men om Falkenberg någon gång skulle råka i knipa kommer tuppen att gala tre gånger och därmed väcka Ätrajungfrun som överlämnar skatten till staden.

Göran Jönsson och Taisto Määttänen, Mötet, 2001
Göran Jönsson och Taisto Määttänen, Mötet, 2001

Konstverket Mötet symboliserar Ätran och människan. ”Vattnet har alltid funnits till för människan. Åtskilliga är de spegelbilder som vattnet fört med sig.” Verket tillhör Fabo.

Bengt Olsson, Hyllning till naturen, 1997
Bengt Olsson, Hyllning till naturen, 1997

I sitt monumentala verk Hyllning till naturen från Sculptura 1997 har konstnären Bengt Olson (f. 1930) skapat en symbol för naturens krafter. Han beskriver formspelet som ”grenar i stark blåst i en uppåtgående spiral.” Motivet har blästrats på ljus betong vars inblandade stenmaterial blivit synligt.

Bernard Andersson, Laxbrunnen, 1938
Bernard Andersson, Laxbrunnen, 1938

Med skulpturen Laxbrunnen, även kallad Lax-Kalle, har skulptören Bernard Andersson (1898–1983) från Halmstad skildrat en liten pojke som storögt granskar en lax. Det porlande vattnet, stenarna och de hoppande laxarna påminner oss om Ätrans forsar, laxfiskets betydelse för staden och inte minst glädjen vid en lyckad fångst.

Tilda Lovell, Solbadande sirener, 2021
Tilda Lovell, Solbadande sirener, 2021

Ur havet, som en bro från det undermedvetna har strandfynden i brons formerat sin detaljrikedom och kravlat upp på betongpodiet i Badhusparken till allas beskådan. Sockeln är återanvänd från Solbadande flickor, en äldre skulptur som flyttats från Badhusparken till Falkenbergs stadshus.

Lisa Burenius och Jennie Blomkvist, Stubben, 2019
Lisa Burenius och Jennie Blomkvist, Stubben, 2019

Vad är offentlig konst och vem bestämmer över stadens offentliga rum? Det var frågor som fjärdeklassare från Falkenbergs montessoriskola fick fundera över tillsammans med konstnärerna Lisa Burenius (f. 1963) och Jennie Blomkvist (f. 1970). Eleverna beslöt att skriva stärkande ord och uppmaningar på olika språk och göra trädet till en naturlig mötesplats genom att placera en bänk runt trädet.

Jennifer Forsberg, Grön fru, 2019
Jennifer Forsberg, Grön fru, 2019

Grön fru skrider in i Badhusparken, liksom bärande på sig själv, grönmelerad med gulaktiga inslag. Placeringen av skulpturen är noggrant utvald, vänd mot det före detta badhuset, på väg in i parken. För konstnären är den en hyllning till det gröna, till naturen och det som är gott. Skulpturen är gjord i patinerad brons.

Leo Janis-Brieditis, Ätran, 1990
Leo Janis-Brieditis, Ätran, 1990

Ätran är gjord av rostfritt stål och speglar årstidernas växlingar. Skulpturen tecknar en rörelse, som en virvel runt en sträckt lina.

Divan för lovers & drömmare, 2020
Divan för lovers & drömmare, 2020

Divan för lovers & drömmare är både en skulptur och en möbel som alla får använda. Verket, som är utfört i bemålat trä, poängterar parken som mötesplats och hämtar sin inspiration från det varma och brokiga uttrycket i folkkonsten. Två sfinxer ler hemlighetsfullt medan konstnären själv sitter tillbakalutad längst upp på en av pelarna och hälsar besökarna välkomna.

Annika Oskarsson, Ljusalger, 2020
Annika Oskarsson, Ljusalger, 2020

Lekskulpturen av Annika Oskarsson (f. 1967) åkallar havets märkliga organismer. I vissa vatten syns marelden som naturens speciella, svårfångade fyrverkeri. Ljusalger vill inbjuda till lek och en upptäcktsfärd för flera sinnen.

Walter Bengtsson, Drömbanken, 1977
Walter Bengtsson, Drömbanken, 1977

Egensinnig och livsbejakande var spelmannen och skulptören Walter Bengtsson (1927-1998) från Halmstad. Drömbanken, som är utförd i brons och koppar, har ett burleskt anslag och är inspirerad av folkkonst. Konstnären visar allt som sparandet kan ge. Men bakom de vid första anblicken humoristiska scenerna finns ett allvar, något som aldrig var långt bort i hans monumentala verk. De olika våningarna skildrar olika skeden i livet: första bostaden, kärlek, giftermål, barn, pension – med andra ord livets drömmar. Drömbanken ägs av Falkenbergs Sparbank.

Lisa Burenius och Jennie Blomkvist, Urban hällristning, 2020
Lisa Burenius och Jennie Blomkvist, Urban hällristning, 2020

Tecken, uppmaningar, samtida uttryck med poetiska inslag som glimmar till på marken likt den där 10-kronan du plockar upp och bär med dig i fickan. Verket tillhör Fabo. 

Sara Kallioinen Lundgren, Och så vidare, 2023
Sara Kallioinen Lundgren, Och så vidare, 2023

Sara Kallioinen Lundgren fascineras ofta av detaljer som är lite små för att få ta plats, de som ibland visar sig vara allra viktigast. Med utgångspunkt i uttrycket och så vidare eller and so on utforskar hon hur enkla ord och uttryck ofta kan ha en komplex och mångbottnad innebörd. Veck tillsammans med bokstävernas form kan leda tankarna in på alla de små saker som kan ändra våra ords innebörd. Verket är ett samarbete mellan Rian konst och Fabo.

Sven Ljungberg, Spöfiskaren, 1992
Sven Ljungberg, Spöfiskaren, 1992

I den tre våningar höga väggdekorationen lyfte Sven Ljungberg (1913-2010) fram yrkesfiskets, fritidsfiskets och laxrökningens betydelse för Falkenberg. Spöfiskaren är gjord i tekniken sgraffito som innebär att ett skikt infärgas och därefter täcks med ett nytt skikt. Då motivet skrapas fram i det övre skiktet framträder den underliggande infärgade ytan. Verket tillhör Fabo

Pål Svensson, Vattenverk, 2001
Pål Svensson, Vattenverk, 2001

Skulptören Pål Svensson (f. 1950) fick uppdraget att skapa en avgränsning av torget mot sydväst. Vattenverk är en mur i granit med ett vattenspel, som tecknar Rörbecksgatans förlängning mot Nygatan. Verket tillhör Fabo och FAVRAB.

Eric Theret, De levandes cirkel, 1997
Eric Theret, De levandes cirkel, 1997

De uppskattade stolarna ur De levandes cirkel var en del av Sculptura 1997. Ursprungligen bestod verket av 12 stolar. Idag bildar de sju som tillhör Falkenbergs kommun en mötesplats i torgets nordöstra hörn medan de övriga finns på andra ställen. En av dem finns på Storgatan 22 i Falkenberg.

Tore Heby, Himlajord, 1977
Tore Heby, Himlajord, 1977

Vid entrén till Stadshuset står stenskulpturen Himlajord. Den är utförd i bohusgranit av Tore Heby (1933-2017). Himlajord är en visa av Evert Taube som handlar om Falkenbergaren Gustaf Löfgrens äventyrliga liv. Han föddes 1860 och lär ha sagt att man i Falkenberg hade två alternativ: att bli sjöman eller krukmakare. Redan som 13-åring gick han till sjöss och bosatte sig så småningom i Australien. När Evert Taube träffade honom där 1928 fick han inspiration till visan, som varje dag kl. 12 spelas på klockspelet på stadshusets södra fasad.

Lone Larsen, Spegelbänk med solitär, 2000
Lone Larsen, Spegelbänk med solitär, 2000

Mot stadshusets strama södra fasad finns den enkla Spegelbänk med solitär, utförd i skånsk mörk diabas av konstnären Lone Larsen (f. 1955).

Erik Olson, Historisk kavalkad, 1959
Erik Olson, Historisk kavalkad, 1959

Historisk kavalkad pryder fasaden man passerar på väg till Kommunstyrelsesalen. Verket i kopparsmide skildrar Falkenbergs utveckling med början i medeltidens fiske, sjöfart och handel. Konstnären Erik Olson (1901-1986) var medlem i Halmstadgruppen.

 Stig Blomberg, Salami och Zulamith, 1965
Stig Blomberg, Salami och Zulamith, 1965

Fontänskulpturen Salami och Zulamith i brons avbildar Salami och Zulamith från Zacharias Topelius dikt Vintergatan från 1852. När de älskande Salami och Zulamith dog hamnade de långt ifrån varandra på var sin stjärna i himlen.

I tusen år så byggde de med omotståndlig tro och så blev Vintergatan byggd en strålig stjärnebro som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.

De älskande kunde äntligen mötas igen.

Klara Kristalova, Hon väntar alltid, 2013
Klara Kristalova, Hon väntar alltid, 2013

Efter en skisstävling fick Klara Kristalova (f. 1967) i uppdrag att skapa en konstnärlig gestaltning av Stortorget. Förutom det större verket som är placerat i botten av den nedsänkta torgdelen består verket av två hundar i bemålad brons. Den ena finns vid torgets kiosk och den andra vid Falkenbergs tågstation. Konstnären själv har beskrivit sin skulpturgrupp som ”en liten magisk värld.” Hennes tanke har varit att platsen ska inbjuda till rörelse, lek och väntan och vara en kontrast till den övriga miljön på torget.

Martina Falkehag Kinn, Stellan Bengtsson, 2010
Martina Falkehag Kinn, Stellan Bengtsson, 2010

I samband med Falkenbergs Rotaryklubbs 100-årsjubileum år 2005 beställdes denna bronsskulptur föreställande bordtennisstjärnan Stellan Bengtsson (f. 1952). Falkenbergskonstnären Martina Falkehag Kinn (f. 1966) har noggrant fångat hans spelteknik och gestaltat honom mitt i ett backhandslag.

Annika Bryngelson, Mamma, 2022
Annika Bryngelson, Mamma, 2022

Annika Bryngelsons fasadverk Mamma är utfört i en kombination av tryck och måleri på cementbaserade plattor och är cirka 30 kvadratmeter stort. Så här säger Annika Bryngelson själv om sitt verk:

Vardagens madonna, med unge på höften och matkassar i knuten näve. Ständigt närvarande i det offentliga rummet – men ändå på något vis osynlig. Med denna vägg vill jag hylla alla hjältinnor. Hon får släppa matkassen och ta plats på en hel vägg. Lite trött, hon flinar inte upp sig. Hon har inte ens hunnit sätta upp håret i en tofs. Hon har precis hämtat barnen från dagis. Men på denna stora vägg tar hon en paus från matkassarna. Nu är det hennes tur att få ta plats. Hon tar ett andetag, kanske två, innan hon snabbt rusar hem för att laga kvällsmaten. Det är ett livspussel som inte riktigt hinns med att läggas, ett vardagspussel där bitarna ligger slängda över varandra.

Verket tillhör Fabo.

Daniel Ekta Götesson, Associativa utflykter, 2022
Daniel Ekta Götesson, Associativa utflykter, 2022

EKTA, även känd som Daniel Götesson (f. 1978), kommer ursprungligen från Falkenberg men är numera verksam i Göteborg. ”Det är min gamla gymnasieskola och jag är väldigt bekant med miljön så jag tyckte att det kändes som en superfin vägg att jobba på.”

Färgfälten i denna abstrakta, geometriska bild ger intryck av att ligga över varandra, likt bilder i ett collage. Associationerna kan också gå till en kartbild, där de olika färgfälten kan tänkas markera fastigheter och kommunikationsvägar. Till höger på väggen skapar en cirkelformad, kugghjulsliknande form en känsla av rörelse.

Joel Stuart-Beck, Ur den stora smörgåstårtan, 2024
Joel Stuart-Beck, Ur den stora smörgåstårtan, 2024

Ur den stora smörgåstårtan av konstnären Joel Stuart Beck finns vid Laxpromenaden längs Ätran. Konstverket hyllar stadens rika keramikarv och de otaliga generationer keramiker som bidragit till denna tradition i sina krukmakerier och tegelbruk. Verket kom till genom ett samarbete med Årstads mycket tillfälliga konsthall.

Ulf Rollof, Horisonten och sen då...?, 2002
Ulf Rollof, Horisonten och sen då...?, 2002

Med sina 14 meter reser sig Horisonten och sen då...? som ett monumentalt landmärke vid havet. Skulpturen, som tar formen av en badvaktsstol med en knallröd sits, anspelar på sommarens strandliv och människans längtan efter utsikt, överblick och kanske också efter fjärran horisonter. Även om stolen inte går att klättra upp i, väcker dess höjd tanken på det storslagna – som om man, med barnets fantasi, skulle kunna se hela vägen till andra sidan havet. Verket rör sig mellan vardagligt strandobjekt och symboliskt utsiktstorn, och ställer frågor om perspektiv, drömmar och det vi inte riktigt kan nå.

Från Sculptura 2002. 

Byggstudio, Sea Cycles, 2018
Byggstudio, Sea Cycles, 2018

I rondellen vid Strandbaden i Falkenberg växer havets former fram i en stillsam rörelse. Sea Cycles, som skapades 2018 på uppdrag av Falkenbergs kommun, består av förenklade skulpturala former inspirerade av naturens egna kretslopp i havet – från sjöstjärnor och snäckor till tång, lax och sötvattenspärlor. Verket är placerat i en cirkulär rörelse som påminner om både tidens gång och de ständigt återkommande cyklerna i livet under ytan. Ett lågmält men livfullt möte mellan design, plats och natur.