Egensinne, ett starkt uttrycksbehov och en omsorg om världen runtomkring är kännetecknande för Elisabet Erikssons konstnärskap. Hennes separatutställning på Rian fokuserar på textila material och samlar verk från de senaste två decennierna, med inlån från privata och offentliga samlingar. Elisabet Eriksson broderar med kraftfulla, fria stygn på återbrukade textilier som lakan, handdukar och klädesplagg. Hon kombinerar ofta bild med text och blandar olika material och tekniker. Förutom ett stort urval av broderier, applikationer och andra textila verk innehåller utställningen också exempel på hennes dockor, böcker och collages.
Elisabet Erikssons arbete genomsyras av en stark övertygelse om konstens nödvändighet och dess roll som motkraft till nedbrytande rörelser i samhället. Ett återkommande tema är hur textilen och naturen kan fungera som skydd för människan. Berättelser och naturintryck från konstnärens barndom i Bohuslän dyker ofta upp i verken. Många av bilderna gestaltar känslotillstånd eller skildrar starka, kvardröjande upplevelser och minnen.
Elisabet Eriksson (f. 1952) är verksam i Göteborg och utbildad vid bland annat Stenebyskolan och nuvarande HDK-Valand, Högskolan för konst och design vid Göteborgs universitet. Till utställningen publiceras en rikt illustrerad katalog med texter av konstkritikern Sara Arvidsson, poeten Lina Ekdahl, gatukonstnären Daniel Götesson a.k.a. Ekta samt textilkonstnären Annika Ekdahl.