I år är det 100 år sedan Bauhausskolan startades i Tyskland. Under det knappa ett och ett halvt decennium som skolan var aktiv kom den att bli ett europeiskt centrum för nya idéer inom både hantverk, design, måleri, scenkonst och arkitektur. Med sin reforminriktade, verkstadsbaserade pedagogik och sin vilja att sammanföra de olika konstarterna fick skolan ett stort och långvarigt inflytande.
I vår tids konstnärliga utbildningar liksom inom dagens arkitektur, design och konst går det fortfarande att spåra tankegods och inspiration från Bauhausskolan. Många av de modeller för möbler och bruksföremål som formgavs av lärare och elever på skolan under 1920- och 30-talen finns i produktion idag och uppfattas gärna som något av sinnebilden för det moderna.
Bauhaus inriktning präglades av de personliga intressena hos skolans rektorer och lärare. Skolans konstnärliga profil hann därför skifta flera gånger under den relativt korta period den var verksam. Konstnärsromantiska ideal som betonade elevernas individuella och andliga utveckling bröts mot mer kollektivistiska idéer som tog sikte på arkitektens och formgivarens uppgift i samhällsutvecklingen. Det som i efterhand ändå ofta har framstått som typiskt och sammanhållande för mycket av den design som hade sitt ursprung i skolan är ett intresse för den rena, odekorerade formens uttryckskraft.
I gestaltningen av det moderna livets bostäder och föremål sågs geometriska grundformer som kuben, klotet och rektangeln som logiska och naturgivna utgångspunkter. Genom att avstå från ornament och dekor ville man framhäva själva funktionen. Ambitionen var också att produktion och byggande skulle förenklas och rationaliseras, bli mer storskaligt och industriellt. Denna stil, som i Sverige fick namnet funktionalism, väckte stor debatt i sin samtid och frågan om hur dess arv ska beskrivas och tolkas är fortfarande en stridsfråga.
Rian designmuseums utställning visar möbler, textilier, trycksaker, glas-, keramik- och metallföremål, konst och fotografier som har kopplingar till Bauhausskolans lärare och elever. Här finns arbeten av bland andra Marcel Breuer, Marianne Brandt, Ludwig Mies van der Rohe, Oscar Schlemmer, Gunta Stölzl, Wilhelm Wagenfeld, Lucia Moholy, Herbert Bayer, Otto Lindig och Karl-Herman Haupt. Föremålen kommer i första hand från svenska privatsamlingar, med kompletterande inlån från Röhsska museet, Hasselbladstiftelsen och ett par forskningsbibliotek. Huvuddelen av det som visas är originalobjekt, men många föremål från skolans verksamhetstid är svåra att finna idag eller finns inte bevarade. I utställningen ingår därför också några nytillverkade versioner av historiska föremål.
I tillägg till de tyska föremålen visas också exempel på hur Bauhausskolans idéer om modern formgivning togs emot och fördes vidare av svenska formgivare under 1930-talet. Här finns metallföremål av Sylvia Stave, hushållsporslin och konstgods av Wilhelm Kåge och Gunnar Nylund och studiokeramik av paret Erich och Ingrid Triller.
Till vårens utställningar hör ett pedagogiskt program med öppna visningar, föredrag och workshops i museets ateljé. Mer information om finns publicerat på Händer på museet. Du kan också ladda ner vårt programblad i PDF-format här.
Utställningen är producerad av Rian designmuseum i samarbete med konstnären Anders Hammarstrand.
Den odekorerade tekannan i termoglas, vilken syns som förstabild, formgavs av Wilhelm Wagenfeld för Jenaer Glaswerk i Tyskland 1931 och kom att tillverkas i en rad olika varianter. Wilhelm Wagenfeld var student på Bauhausskolan 1923-25 och återkom ett par år senare som lärare. Kannan är ett av många föremål från Bauhausepoken som visas i utställningen på Rian designmuseum.
Foto: Bukowskis.